SWEETPANDEMONIUM

Tjo vad det var livat här på eaststreet. NOT!
Jag är så förbaskat igenkorkad i snoken så jag knappt kan andas. Jag flåsar bara jag ställer mig upp från stolen, gissa då hur vackert jag måste ha låtit när jag gick uppför trapporna till lägenheten. nej, inte snyggt. som en trött gris.

Men jag masade mig till jobbet idag. Jag klarade hela dagen tack vare tusen snytpapper i varje ficka. Det är ju inte klokt hur jäkla mycket man kan snyta sig på en enda dag. Sådär, nu har jag väl dragit av nr. 562 snytningar. Härligt.
Min snok är sådär härligt rödskimrande och den svider som om någon satt och eldade under den.
Det är ju jäkla härligt det här med förkylningar.

Och då ska vi nog inte tala om hostan. Fick en sån sjuhelsikes hostattack på jobbet. Hann in på toan, tårarna bara sprutade och där satt jag, på toastolen och kämpade för att inte hosta upp mitt maginnehåll. Blöö. Jag vill vara frisk.

Nässprayen funkar inte längre. Jag är besviken.

Ikväll blir det en extremt lugn kväll hemma i min soffa. Med mat, choklad, ostbågar och coca cola. Smaskens.

Om jag bara kunde känna lite smak...