Möjligtvis IBS
Efter sisådär två veckor av oro för att min mage ska haverera sådär som den gjorde för 14 dagar sen, så har jag äntligen tagit tag i problemet. Efter ännu en haveriattack på jobbet igår ringde jag äntligen vårdcentralen och fick en tid samma dag, wohej. Fick tyvärr byta bort mitt städ som jag hade igår, så jag ska ha det imorgon istället, men men.
Troligtvis finns det tre olika alternativ som gör att min mage hatar mig;
1) gluten
2) laktos
3) IBS
Min doktor trodde ändå att det verkar som att det är IBS som är problemet, och efter att ha tillbringat någon timme framför olika forum för ibs-are, sjukvårdsrådgivningen osv så tror jag faktiskt med att det är det. Tyvärr. En ofarlig, men obotlig sjukdom som kan gå i skov, kan vara för alltid eller bara dyka upp för att sedan försvinna för gott efter ett tag. I mitt fall är det nog permanent då jag så länge jag kan minnas har haft problem med min mage ( det kanske inte är så konstigt att jag kallades för Pumba hörrni ;)).
Jag tror ärligt talat att jag aldrig har haft en smärtfri dag för min mage. Och om jag nu har haft det så kan jag nog räkna de dagarna på en, möjligtvis 2 händer. Tänk alla besök jag gjort hos doktorer som påstått att jag lidit av magkatarr, men att medicinen helt enkelt inte hjälpt har de inte brytt sig om, att man har fått höra att det nog inte är något. Men det är ju något som inte stämmer när man får sådana kramper i magen att man ligger dubbelvikt på toastolen och kallsvettas och tror att man ska dö. Nu är ju tack och lov inte alla "anfallen" sådana, vissa dagar molar det "bara" i magen, medans andra dagar får spenderas mestadels på toaletten.
Min största rädsla nu är att det ska sätta sig psykiskt. För det händer ju att det gör det. Rädslan av att inte kunna komma till en toalett, rädslan för att äta något och inte veta om man kommer reagera på det osv. Men när jag väl har fått mina testsvar tillbaka och vet om det är just gluten, laktos eller ibs så ska jag kontakta dietist så jag kan lägga upp en diet för vad jag klarar äta osv. Möjligtvis träffa någon att prata om för oron, för den finns alltid där, jag har ångest när jag vaknar på morgonen, för jag vet inte hur min mage kommer bete sig under dagen, ångest när jag kommer till jobbet för att magen börjar märkas av och sedan ångest hela dagen till jag kommer hem och vet att jag har tillgång till toalett.
Om ni är nyfikna på ibs så finns det bra information här
Måste fixa:
Loperamid
Minifom
Prata med doktor om att möjligtvis få Egazil Duretter utskrivet.
Troligtvis finns det tre olika alternativ som gör att min mage hatar mig;
1) gluten
2) laktos
3) IBS
Min doktor trodde ändå att det verkar som att det är IBS som är problemet, och efter att ha tillbringat någon timme framför olika forum för ibs-are, sjukvårdsrådgivningen osv så tror jag faktiskt med att det är det. Tyvärr. En ofarlig, men obotlig sjukdom som kan gå i skov, kan vara för alltid eller bara dyka upp för att sedan försvinna för gott efter ett tag. I mitt fall är det nog permanent då jag så länge jag kan minnas har haft problem med min mage ( det kanske inte är så konstigt att jag kallades för Pumba hörrni ;)).
Jag tror ärligt talat att jag aldrig har haft en smärtfri dag för min mage. Och om jag nu har haft det så kan jag nog räkna de dagarna på en, möjligtvis 2 händer. Tänk alla besök jag gjort hos doktorer som påstått att jag lidit av magkatarr, men att medicinen helt enkelt inte hjälpt har de inte brytt sig om, att man har fått höra att det nog inte är något. Men det är ju något som inte stämmer när man får sådana kramper i magen att man ligger dubbelvikt på toastolen och kallsvettas och tror att man ska dö. Nu är ju tack och lov inte alla "anfallen" sådana, vissa dagar molar det "bara" i magen, medans andra dagar får spenderas mestadels på toaletten.
Min största rädsla nu är att det ska sätta sig psykiskt. För det händer ju att det gör det. Rädslan av att inte kunna komma till en toalett, rädslan för att äta något och inte veta om man kommer reagera på det osv. Men när jag väl har fått mina testsvar tillbaka och vet om det är just gluten, laktos eller ibs så ska jag kontakta dietist så jag kan lägga upp en diet för vad jag klarar äta osv. Möjligtvis träffa någon att prata om för oron, för den finns alltid där, jag har ångest när jag vaknar på morgonen, för jag vet inte hur min mage kommer bete sig under dagen, ångest när jag kommer till jobbet för att magen börjar märkas av och sedan ångest hela dagen till jag kommer hem och vet att jag har tillgång till toalett.
Om ni är nyfikna på ibs så finns det bra information här
Måste fixa:
Loperamid
Minifom
Prata med doktor om att möjligtvis få Egazil Duretter utskrivet.
Kommentarer
Postat av: E
Jag lider med dig. Inte som en dålig klyscha, utan jag gör verkligen det. Fy fan! Och väskan i cykelhjulet... Vad mer ska gå snett? Puss min bästa.
Trackback