Älskade Hubban, bli bra!
HubbaBubba, Hubbeliten, Bobson, Bubba Sparx, ja lilla kisse, du har många namn, och jag älskar dig över allt annat.
Igår hände det som inte fick hända.
Hubban började bli dålig redan i tisdags då hon började gå konstigt, då trodde vi hon hade skadat benet.
Onsdagen tillbringade hon i fotöljen, rörde sig inte ur fläcken, mer än att gå upp och kissa. När hon slutligen steg upp vid 22.45 skriker Joel på mig att katten blöder. Det hänger en blodklump från hennes underliv och hon har märkbart ont.
Jag ringer i panik till mamma som råder mig att kontakta veterinär. Så får kontakt med Helsingborgs djursjukhus där jag får råd om att tempa katten och sedan återkomma.
Jag kan säga er att det är en sjuhelsikes procedur att tempa en katt. men det gick, 39,7 visade tempen så jag ringde oroligt upp igen. De tyckte jag skulle komma in direkt, men jag kände att jag ville avvakta lite då kostnaderna är extremt höga och lilla Hubban är oförsäkrad. Efter en timme har febern på henne gått upp till 40,1 och då börjar hon dessutom att kräkas. Hon kan inte sitta ner, hon verkar ha ont i underlivet, så hon sitter liksom på utsidan av benet istället för på rumpan. Jag packar in Hubban i bilen, hämtar upp mamma och kör till Helsingborg.
På plats är Hubban helt plötsligt jättepigg, men när hon kommer in i undersökningsrummet så visar tempen 40,5, hon är extremt uttorkad. De gör lite undersökningar och ger oss lite kostnadsförslag. De misstänker att lilla Hubban har en inflammation i livmodern och vill därför röntga henne, vilket vi gör, men röntgen visar ingenting, så de föreslår att hon ska få ligga kvar över natten för att sedan göra ultraljud på morgonen. Vi går med på det och skriver in lilla Hubban.
Det var så tungt att lämna henne där, hon var så rädd och ensam och jag ville bara ta upp henne i famnen och krama henne och säga att allt skulle bli bra. Men hon fick antibiotika, smärtstillande och dropp innan vi åkte, så jag visste att hon skulle inte behöva ha så ont iaf.
Är hemma vid 05 på morgonen, och kan såklart inte sova. Avbokar min tandläkartid och ligger sedan i sängen och väntar på att få höra något från djursjukhuset. Vid 9 ringer de och säger att ultraljudet visade på en inflammation i livmodern. De tyckte att det bästa vore att operera henne direkt, så hon får komma hem snabbare, för de visste att jag oroade mig lite för att kostnaderna inte skulle bli för höga. Så med mitt godkännande så rullade de in lilla Hubban för operation.
Nu har det gått 1 ½ timme sedan de ringde, så jag hoppas på att få höra ifrån de snart, veta att allt har gått bra med min bäbis, för annars vet jag inte vad jag tar mig till. Jag kan inte se ett liv här hemma utan henne.
Babygirl, bli bra!!!
Igår hände det som inte fick hända.
Hubban började bli dålig redan i tisdags då hon började gå konstigt, då trodde vi hon hade skadat benet.
Onsdagen tillbringade hon i fotöljen, rörde sig inte ur fläcken, mer än att gå upp och kissa. När hon slutligen steg upp vid 22.45 skriker Joel på mig att katten blöder. Det hänger en blodklump från hennes underliv och hon har märkbart ont.
Jag ringer i panik till mamma som råder mig att kontakta veterinär. Så får kontakt med Helsingborgs djursjukhus där jag får råd om att tempa katten och sedan återkomma.
Jag kan säga er att det är en sjuhelsikes procedur att tempa en katt. men det gick, 39,7 visade tempen så jag ringde oroligt upp igen. De tyckte jag skulle komma in direkt, men jag kände att jag ville avvakta lite då kostnaderna är extremt höga och lilla Hubban är oförsäkrad. Efter en timme har febern på henne gått upp till 40,1 och då börjar hon dessutom att kräkas. Hon kan inte sitta ner, hon verkar ha ont i underlivet, så hon sitter liksom på utsidan av benet istället för på rumpan. Jag packar in Hubban i bilen, hämtar upp mamma och kör till Helsingborg.
På plats är Hubban helt plötsligt jättepigg, men när hon kommer in i undersökningsrummet så visar tempen 40,5, hon är extremt uttorkad. De gör lite undersökningar och ger oss lite kostnadsförslag. De misstänker att lilla Hubban har en inflammation i livmodern och vill därför röntga henne, vilket vi gör, men röntgen visar ingenting, så de föreslår att hon ska få ligga kvar över natten för att sedan göra ultraljud på morgonen. Vi går med på det och skriver in lilla Hubban.
Det var så tungt att lämna henne där, hon var så rädd och ensam och jag ville bara ta upp henne i famnen och krama henne och säga att allt skulle bli bra. Men hon fick antibiotika, smärtstillande och dropp innan vi åkte, så jag visste att hon skulle inte behöva ha så ont iaf.
Är hemma vid 05 på morgonen, och kan såklart inte sova. Avbokar min tandläkartid och ligger sedan i sängen och väntar på att få höra något från djursjukhuset. Vid 9 ringer de och säger att ultraljudet visade på en inflammation i livmodern. De tyckte att det bästa vore att operera henne direkt, så hon får komma hem snabbare, för de visste att jag oroade mig lite för att kostnaderna inte skulle bli för höga. Så med mitt godkännande så rullade de in lilla Hubban för operation.
Nu har det gått 1 ½ timme sedan de ringde, så jag hoppas på att få höra ifrån de snart, veta att allt har gått bra med min bäbis, för annars vet jag inte vad jag tar mig till. Jag kan inte se ett liv här hemma utan henne.
Babygirl, bli bra!!!
Kommentarer
Postat av: E
Alla älskar Hubban och hoppashoppashoppas. <3
Postat av: Rebecca
Håller tummarna för hubban!
Trackback