You´re just as filthy as filth can be
"You want to get rid of me
You want a new lie
It's not the same
You don't mean a thing
You're just another stain
It's not the same
You don't mean a thing
You're just another stain"
Min dag började bra. Men efter uppvaknande och en mage som började göra sig påmind visste jag att det skulle bli galet. När jag sedan insåg att jag käkat frukost så var ju katastrofen redan ett faktum som faktiskt inte gick att hindra.
När sedan förvirringen om vilken dag det var, eller var jag skulle gå för att komma till jobbet, så blev allt bara värre. Nervositet och ångestklump i halsen och med 2 alvedon på väg ner mot magen för att lindra min mensvärk. Inte blev det bättre av det.
Magen fuckade upp rejält, och så var hela min dag förstörd. Men jag kämpade på. Duktigt av mig, men hur länge till ska man orka leva ett såhär ickevärdigt liv där man tillbringar mesta tiden på toaletten? Eller knaprar i sig så mycket stoppande tabletter att man blir konstant kissnödig och får den värsta huvudvärken som finns? Jag vet faktiskt inte. Jag vet ingenting längre. Jag önskar ingen det här, ingen förtjänar att leva såhär pissigt.
När sedan darling ringer och berättar att vi inte har fått lägenheten som vi har sökt så blir jag helt förstörd. Och arg. Och alldeles kall inombords. Och får magont. Igen.
"This won't hurt
You should eat the shit you speak
You know you are what you think
You should eat the shit you speak
You know you are what you think
Don't you try to judge me
You're no different from what you see
Don't you try to judge me
You're just as filthy as filth can be"
Väl hemma ( tack gode någon för korta dagar!) så brast ju allt. Och jag spottar galla över hela min tillvaro. Jag står inte ut i den här miserabla lägenheten med grannar som är som hökar på allt man gör. Till och med cykeljäveln kan man inte ha ifred utan att folk ska "rätta till". Hade väl tydligen tappat mitt cykelskydd ( eh, skoskydd i blå plast) för det har inte legat under min sadel på flera veckor, men nu idag såg jag att någon av grannarna har tryckt dit det igen. Och satt fast en massa papper på min pakethållare. Dyngsurt papper dessutom. Toapapper. Som troligtvis även det har trillat ner, men om man nu orkar bry sig om att det ligger ett litet pappersark på marken, slänger man inte det då? Istället för att klämma fast det på någons pakethållare? Äh, jag blir så irriterad på allt. på att jag har grannar som jag inte ens har sett, fast jag har bott här i två år. På att det är så lyhört. Jag vill inte höra mina grannar öppna en skåpslucka eller kissa eller fisa och allt vad man kan höra. Gah.
Nej usch, pms:ig och dryg och ilsk som fan. Den här dagen kan väl inte bli värre nu?
"You are amused by your confusion
Staple your face to mine if you're afraid to be alone"
You want a new lie
It's not the same
You don't mean a thing
You're just another stain
It's not the same
You don't mean a thing
You're just another stain"
Min dag började bra. Men efter uppvaknande och en mage som började göra sig påmind visste jag att det skulle bli galet. När jag sedan insåg att jag käkat frukost så var ju katastrofen redan ett faktum som faktiskt inte gick att hindra.
När sedan förvirringen om vilken dag det var, eller var jag skulle gå för att komma till jobbet, så blev allt bara värre. Nervositet och ångestklump i halsen och med 2 alvedon på väg ner mot magen för att lindra min mensvärk. Inte blev det bättre av det.
Magen fuckade upp rejält, och så var hela min dag förstörd. Men jag kämpade på. Duktigt av mig, men hur länge till ska man orka leva ett såhär ickevärdigt liv där man tillbringar mesta tiden på toaletten? Eller knaprar i sig så mycket stoppande tabletter att man blir konstant kissnödig och får den värsta huvudvärken som finns? Jag vet faktiskt inte. Jag vet ingenting längre. Jag önskar ingen det här, ingen förtjänar att leva såhär pissigt.
När sedan darling ringer och berättar att vi inte har fått lägenheten som vi har sökt så blir jag helt förstörd. Och arg. Och alldeles kall inombords. Och får magont. Igen.
"This won't hurt
You should eat the shit you speak
You know you are what you think
You should eat the shit you speak
You know you are what you think
Don't you try to judge me
You're no different from what you see
Don't you try to judge me
You're just as filthy as filth can be"
Väl hemma ( tack gode någon för korta dagar!) så brast ju allt. Och jag spottar galla över hela min tillvaro. Jag står inte ut i den här miserabla lägenheten med grannar som är som hökar på allt man gör. Till och med cykeljäveln kan man inte ha ifred utan att folk ska "rätta till". Hade väl tydligen tappat mitt cykelskydd ( eh, skoskydd i blå plast) för det har inte legat under min sadel på flera veckor, men nu idag såg jag att någon av grannarna har tryckt dit det igen. Och satt fast en massa papper på min pakethållare. Dyngsurt papper dessutom. Toapapper. Som troligtvis även det har trillat ner, men om man nu orkar bry sig om att det ligger ett litet pappersark på marken, slänger man inte det då? Istället för att klämma fast det på någons pakethållare? Äh, jag blir så irriterad på allt. på att jag har grannar som jag inte ens har sett, fast jag har bott här i två år. På att det är så lyhört. Jag vill inte höra mina grannar öppna en skåpslucka eller kissa eller fisa och allt vad man kan höra. Gah.
Nej usch, pms:ig och dryg och ilsk som fan. Den här dagen kan väl inte bli värre nu?
"You are amused by your confusion
Staple your face to mine if you're afraid to be alone"
Kommentarer
Postat av: E
You're just as filthy as filth can be --> Så JÄVLA BRA.
Trackback