vart tog den äkta glädjen vägen?
Tänk vad ens val i livet kan uppröra andra människor. Är vi inte vuxna? 25 trodde jag iaf var en rätt så vuxen ålder där man åtminstone borde kunna tänka sig för både en och två gånger innan man säger något.
För aldrig har jag då på så kort tid fått höra så mycket negativt från så många olika människor, både de jag känner, och de som jag precis lärt känna.
För vem har egentligen rätten att uttrycka sig negativt när det är mitt liv, och mina val? Jag väljer själv vem jag umgås med, jag väljer själv när jag är redo att göra något vettigt av mitt liv, OCH jag gör det alltid genom att både lyssna på mitt hjärta och min magkänsla. Känns något fel, nej, då gör jag det inte.
Vad hände med det fina i att kunna dela glädje med någon? Är människor så trångsynta att de inte vet hur man gör längre? "Åh, vad roligt för din skull" ! Shit, jag är så glad att du mår bra" osv osv osv. När fick man höra de orden sist? Varför allt detta negativa bullshit hela tiden?
Jag har alltid blivit glad för mina vänners skull när något roligt har hänt i deras liv, och när man vet att de mår bra och trivs i den situationen de är i. För det är det som vänner gör. Vi ska ju hålla varandra om ryggen hela livet, stötta varandra, glädjas, gråta, kramas, skratta.
( och det som förvånar mig mest är att de som jag trodde jag hade förlorat helt ur mitt liv, det är de som verkligen är genuint glada för min skull att det faktiskt går bra i mitt liv nu. Det är de som har kramat mig, skrattat med mig och verkligen gett mig en vänskaplig puff på armen för att visa "Shit, det går bra nu!", och det, det är sann och äkta glädje!)
( och nej, det här är inget "Emily klagar på allt och alla" utan det här är bara för att visa att jag faktiskt blir ledsen och tar åt mig av att folk är negativa. Det är omtänksamt att det finns de som är oroliga, men jag hade hellre uppskattat en kram och "Guuuuu va roligt!" typ. Jag anklagar ingen, så jag vill inte höra något om att jag gör det. OK?)
För aldrig har jag då på så kort tid fått höra så mycket negativt från så många olika människor, både de jag känner, och de som jag precis lärt känna.
För vem har egentligen rätten att uttrycka sig negativt när det är mitt liv, och mina val? Jag väljer själv vem jag umgås med, jag väljer själv när jag är redo att göra något vettigt av mitt liv, OCH jag gör det alltid genom att både lyssna på mitt hjärta och min magkänsla. Känns något fel, nej, då gör jag det inte.
Vad hände med det fina i att kunna dela glädje med någon? Är människor så trångsynta att de inte vet hur man gör längre? "Åh, vad roligt för din skull" ! Shit, jag är så glad att du mår bra" osv osv osv. När fick man höra de orden sist? Varför allt detta negativa bullshit hela tiden?
Jag har alltid blivit glad för mina vänners skull när något roligt har hänt i deras liv, och när man vet att de mår bra och trivs i den situationen de är i. För det är det som vänner gör. Vi ska ju hålla varandra om ryggen hela livet, stötta varandra, glädjas, gråta, kramas, skratta.
( och det som förvånar mig mest är att de som jag trodde jag hade förlorat helt ur mitt liv, det är de som verkligen är genuint glada för min skull att det faktiskt går bra i mitt liv nu. Det är de som har kramat mig, skrattat med mig och verkligen gett mig en vänskaplig puff på armen för att visa "Shit, det går bra nu!", och det, det är sann och äkta glädje!)
( och nej, det här är inget "Emily klagar på allt och alla" utan det här är bara för att visa att jag faktiskt blir ledsen och tar åt mig av att folk är negativa. Det är omtänksamt att det finns de som är oroliga, men jag hade hellre uppskattat en kram och "Guuuuu va roligt!" typ. Jag anklagar ingen, så jag vill inte höra något om att jag gör det. OK?)
Kommentarer
Postat av: Cassandra
Intressant sida! Det märks att du gillar att blogga!
Trackback