Grubblerier
Dagens tanke: Tänk om jag måste opereras igen?
Min kära mor har påpekat det nu ända sedan jag tog tag i min anmälan, och när till och med min handläggare på pat.nämnden, samt de på las säger att det finns en eventuell chans att jag måste opereras för att åtgärda det som gör att jag fortfarande har ont, ja då blir man en aning skrajsen.
Jag är inte särskilt förtjust i mitt ärr, det är inte snyggt, och det sitter på ett oerhört opassande ställe. Och ska de då gå in och operera igen, och skapa ett nytt, minst lika fult ärr till, näe, då vete katten om jag orkar med det.
Ska jag orka med 1 månad till av sjukskrivning och att vara helt handlingsförlamad då man inte får göra något värre än att blinka, typ? kommer Joel orka med mig som sjukling under ännu en period? kommer jag orka med en till period med smärta och rehabilitering för att bli frisk?
Innerst inne vet jag ju att Joel alltid finns där, han kommer orka med. Och jag vet att jag kommer orka genomlida ännu mer smärta än vad jag redan har, om det leder till att jag blir bra, vill säga! Om jag slipper ha så ont som jag har, och kommer kunna leva ett normalt 24-årigt liv, så absolut.
Men vad händer om det inte blir så? Och värre, vad händer om det inte går att åtgärda, över huvudtaget?
Min kära mor har påpekat det nu ända sedan jag tog tag i min anmälan, och när till och med min handläggare på pat.nämnden, samt de på las säger att det finns en eventuell chans att jag måste opereras för att åtgärda det som gör att jag fortfarande har ont, ja då blir man en aning skrajsen.
Jag är inte särskilt förtjust i mitt ärr, det är inte snyggt, och det sitter på ett oerhört opassande ställe. Och ska de då gå in och operera igen, och skapa ett nytt, minst lika fult ärr till, näe, då vete katten om jag orkar med det.
Ska jag orka med 1 månad till av sjukskrivning och att vara helt handlingsförlamad då man inte får göra något värre än att blinka, typ? kommer Joel orka med mig som sjukling under ännu en period? kommer jag orka med en till period med smärta och rehabilitering för att bli frisk?
Innerst inne vet jag ju att Joel alltid finns där, han kommer orka med. Och jag vet att jag kommer orka genomlida ännu mer smärta än vad jag redan har, om det leder till att jag blir bra, vill säga! Om jag slipper ha så ont som jag har, och kommer kunna leva ett normalt 24-årigt liv, så absolut.
Men vad händer om det inte blir så? Och värre, vad händer om det inte går att åtgärda, över huvudtaget?
Kommentarer
Postat av: Anonym
hur gick det med din remiss till psykologen då?
Postat av: MLY
vem är det som undrar?
Postat av: JohannaT
Du kommer orka! Hellre gå igenom en jobbig period till som du vet kommer blir bra så småningom än att alltid behöva dras med de här problemen och aldrig få en chans till att bli frisk! Men visst förstår att du är skrajsen, operationer är inget att leka med. Var rädd om dig! Puss&Kram
Trackback