Jaha, där ser man...

Igår hade jag dejt med Linda, jättemysigt. Snackade massa, kikade på gamla foton, planerade inför helgen och åt god mat. Trött som fan dock, och blev halvt ihjälskrämd av ett rådjur som stod på gården när jag skulle köra hem. Fick ringa Linda för att få lite stöd, det var riktigt läskigt ^^

Väl hemma äntrade jag soffan för att ha en kväll med Jude Law, men jag somnade. Såklart.
Och idag fick jag ingen sovmorgon för jag skulle besiktiga bilen vid 8. Bara det att när jag kommer dit så säger besiktningskillen att jag inte ska vara där förrän nästa år. Tydligen så är det ju så eftersom bilen är så ny, så då har man 24 månader från den första besiktningen till nästa, och det hade vi ju ingen aning om. Men då sparade jag ju in 300 kr iaf.

Så nu sitter jag här, trött, med en hals som börjar göra ont, ett huvud som är helt snurrigt och en mage som fortfarande hatar mig. Måste jag säga att jag älskar mitt liv just nu?


I bakfyllans tecken.

Fy tusan vilken helg det blev. Och man mår ju faktiskt precis som man förtjänar...
Igår stod det kalas på schemat, fira Joel, Filip, Anette och Simon ( eller var det Robin?). Det var mycket trevligt iaf, och Emelie och jag betsämde att vi skulle dra ut sen på kvällen. Så med en aning för mycket vin i kroppen och på tok för lite mat i magen cyklade vi hem till mitt och korkade upp ännu mer vin. Och bjöd in Kary och Hannah, för att sedan välkomna Johanna.

Vi spelade singstar, jädrar vad vi är bra. Hmm ;) Och sedan fick jag i uppdrag att sminka alla tjejerna. Jätteroligt. Haha. Fick sådan fyllehicka när jag höll på med sminkeriet, så jag fick ju ursäkta mig hela tiden med orden " jag loooovar, jag är INTE full, HICK!" och då blev mitt sminkoffer orolig ^^ men resultatet blev ju bra.

Helt plötsligt flög tiden iväg, och vi var tvugna att jäkta bort till SpeakEasy. Där blev det på tok för mycket dricka på för tok för lite tid, för att samtidigt catcha upp med massa gamla vänner, och en del riktigt roliga typer som jag inte sett sedan jag var fem äpplen hög. Haha. "Nejmen, du är ju Palle och Ylvas dotter" Ja, där ser man, vissa kommer ihåg en trots att man inte sett de på säkert 15 år.

Efterfesten skulle ju självklart hållas hemma hos oss, och jag fick snällt åka på Tobbes rygg hela vägen hem - tack så mycket! Värmde en massa bullens och sen tog alkoholen ut sin rätt. Johanna och jag "somnade" i sängen och jag skaffade även en ny kompis - toalettstolen, mycket trevligt möte...
Vaknade vid 9 imorse och insåg att Johanna fortfarande var kvar, hon som skulle sova hos sin mormor inatt, så det blev lite hastigt avsked med huvudvärk och ögongnuggande.

Sedan har dagen gått i bakfyllans tecken, men nu börjar det bli bättre. Jag lovar, jag ska aldrig mer dricka så mycket, och absolut äta mer mat innan jag festar nästa gång. Jag lovar.

Wonderful

Vilken underbar dag! Verkligen. Trots min nedgående hälsa så har jag mått extremt bra ikväll.
Mötte upp Joel vid 14.30 då vi handlade mat inför kvällen, sedan hem, städa, dona och förbereda maten.
Vid 18 kom mamma och pappa förbi. Fick finfina paket, bland annat en ny necessär, badlakan, strumpor, presentkort, blommor, pengar och ett minneskort till kameran från Joel, samt en våg från syster.

Vi har haft en jättefin kväll. Druckit vin, pratat , skrattat, funderat, haft det riktigt trevligt. Jag älskar min familj. Så fantastiskt underbar, så omtänksam. Helt underbart!

Nu är jag inne på det sista glaset vin. Snusen är på plats och jag mår bra. Ingen oro, ingen ångest, bara bra, helt enkelt.
Tänker på alla fina vänner jag har som gjort min dag så fin. På vackra E som skickade det mest underbara kort till mig, med en text som fick mig att gråta, det är fanimej vänskap det. Att någon som bor så långt ifrån en har tiden att skicka ett kort som betyder så mycket, det gör mig svag i tårkanalerna helt enkelt. All kärlek till dig älskade fröken Gråberg!

Fröken Gråberg flyttar ju till Småland snart, och det är ju helt underbart att hon ska bli en av oss som inte kan säga r ;). Jag lovar att lära dig allt om småländska, dock är jag ingen höjdare på kalmardialekten, men allt annat kan jag ju lära dig stumpan ;)

Imorgon har jag faktiskt inga direkta planer, mer än att gå till doktorn och ta nya prover samt få ny medicin utskriven. Hoppas det fungerar, för jag vill må bra NU!

Nu blir det mys med min underbara man, sedan sängen och sova gott.


MLY goes 23!

Grattis MLY får jag väl klämma ur mig. 23 år gammal. Nästan tant nu ju ;)
Blev väckt av min älskade Joel klockan 04.03 imorse då han tågade in i sovrummet med sitt paket och sjöng så vackert för mig. Fick en kameraväska till systemkameran, har ju behövt ha en så länge nu, och nu har jag det :) hurra. Har precis packat ner alla tillbehör däri, så nu är den redo att följa med utomlands.

Dagen har jag spenderat på jobbet, men det var nära att det inte blev något jobb då magen än en gång försökte döda mig. Medan jag grät av smärta och oro så intalade jag mig själv att jag faktiskt skulle jobba, och vips så befann jag mig på jobbet. Och det har gått bra.

Nu ska jag röja undan här hemma lite, möta upp Joel på Willy:s och sedan laga mat till familjen som kommer ikväll. Härligt!

Krampanfall...

Här sitter jag och smålipar. Jag önskar det vore åldersnojan som har slagit på, jag menar, imorgon är jag ju 23, nu går det ju bara utför, jag kommer bli rynkig, gråhårig, få hängbröst och hela fadderittan. Men nej, det är nog inte åldersnoja som gör mig till världens lipsill idag, utan maghelvetet som försöker döda mig långsamt.

Krampanfall oktober 2008 idag på jobbet. Från klockan 7 - 12 hade jag krampanfall med allt från fem minuters mellanrum till 30 minuter. INTE roligt. Så det bar sig inte bättre än att jag fick cykla hem från jobbet vid 13. Inte OK enligt min mening, men vad fan gör man?

Så nu har jag legat nerbäddad i soffan med joel och kollad på filmer som han hade hyrt, stackars älskade Joel som måste oroa sig så mycket för mig. Har även tagit en underbart lång, varm dusch.

Imorgon är det mycket på schemat, hoppas magen pallar med.


Att presentera ett svin

Det kallas chocktillstånd
när orden bränns
inpå bara skinnet
och gång på gång mot asfalten
varför skrapa kinden mot väggarna
klämma fingrar i dörrarna
när benen
alltid bär tillbaka hit
för att presentera ett svin

Det kallas chocktillstånd
när tankar känns
och skär som bitar av glas
små, små sår under linningen
varför är du som jag ?
mot väggarna
står tvekande vid dörrarna
när benen alltid skakar dig tillbaka hit
för att presentera ett svin

Och jag önskar att allt fick plats

[ Kent - Att presentera ett svin ]


Haunts my mind...

Jävla skit med. Maghelvetet har brakat lös igen. Jag blir så ledsen. Jag trodde verkligen att det hade vänt nu, att jag faktiskt kunde se fram emot en lång period då jag kunde må bra och fungera normalt. Men tydligen inte.
Igår fick jag flera krampattacker och jag vred mig av smärta samtidigt som kallsvettningarna och paniken kom. Jättehärligt...

Det enda positiva är att jag klarade jobba klart min dag, trots dessa hemska kramper. Hur jag orkade vet jag dock inte.
Fan, fan, fan! Jag som hoppades att jag skulle må så mycket bättre, så jag skulle klara av resan till Gran Canaria utan större problem, men nu växer ju den här jävla oron sig större än någonsin. Igen.

Jag avvaktar till imorgon, får jag kramper då med så blir det att ringa doktorn, för jag klarar inte hantera det här längre.

Nu ska jag snart bege mig till jobbet. Är inte på humör. Ångest, orolig och otroligt nedstämd. Det är ju som upplagt för en perfekt arbetsdag. Not! Att det dessutom regnar ute gör mig absolut inte på bättre humör.


[ Things I thought I had put behind me haunts my mind...]


DreamCatcher

Här sitter jag och dregglar. Riktigt mycket dessutom. Och nej, jag ser inte på någon hunkig hunk, eller sexig kropp eller något bakverk som får mig att vilja kränga till oändlighten. Jag har bara lagat två hål i tänderna.
Och jobbigt var det må jag lova. Jag hatar att gå till tandläkaren, jag hatar att laga hål. Dels för att man måste gapa så länge så jag får kramp i kinderna och ögonen tåras, dels för att man måste få bedövning för att slippa smärtan, och bedövningshelvetet gör ju med ont. Gah. Nu måste jag hämta papper, det rinner lite i mungipan.

Sluuurp. Dagens plan består i att åka till Växjö och hämta ut mina linser ( som de som vanligt slarvat bort och glömt skicka leveranssms på...) sedan ska jag försöka hitta ett par praktiska höstskor alternativt stövlar, för nu börjar det bli för kallt för mina sommarsneakers.

Sedan planerade jag och Joel in middag med mina föräldrar ikväll. Dricka lite vin och ha trevligt. Och imorgon blir det förmodligen utgång med tjejorna! Lovely!

Jag har förresten, på tal om absolut ingenting, satt upp en DreamCatcher ovanför sängen, för att en gång för alla få bort mina sjuhelsikes jobbiga mardrömmar om jobbet, mitt förflutna osv. Men tror ni det fungerar? Jovars, jag drömmer ju inte längre om jobb, men jag drömmer om sjukt hemska grejer. I natt drömde jag att vi skulle åka till Kanarieöarna, och jag hade inte packat ännu, och jag hittade inte sakerna som jag skulle ha med, och klockan tickade och jag hann inte få ner allt och sedan åkte min familj utan mig. Sen drömde jag att vi var hos Sara, och Aron var där, och vi var tillsammans, men han var inte kille, för han hade bröst, och jag vägrade kyssa honom för han hade större bröst än mig.

Jag tror helt klart någon har satt en förbannelse över min DreamCatcher...


That´s right

Note to self: Gör slut med sådant du inte borde ha kvar i ditt liv, MLY!
Efter helgens fylleskandal har jag insett att jag borde rensa i mitt kaotiska liv. Så jag började med att rensa telefonen på nr som jag inte behöver ha på telefonen, radera sms som mer gör ont än gör mig glad, raderade bilder på saker jag inte vill minnas. Och det kändes faktiskt bättre. I typ 2 minuter. Heja mig.

Vad som mer behöver göras? Röja upp hela fucking lägenheten, skaffa ett nytt boende, skaffa ett liv? Mja, typ.
Se till så katten inte har diarré längre, laga min bil, bli vän med mina känslor istället för att omvandla allt till ångest. Typ.

Idag har, liksom resten av veckan, inneburit jobb. Det har gått bra, med aningens stressmoment och plågor för ryggen. Men hej, jag lever ju iaf. Personalmöte de två sista timmarna, gud så skönt. Dock ingen luft i lokalen vilket resulterade i rosenröda kinder och tung huvudvärk.

Jag tror faktiskt jag ska slänga massa onödig skit nu, eftersom jag börjat mitt nya liv med att rensa bort massa onödig skit, så varför inte fortsätta på samma bana?



Fucked up!

Ojojoj. Vilken sjuk jävla kväll det blev igår. Karolina anlände vid åttasnåret, då korkade vi upp ölen, pratade lite och plöjde igenom sminkväskorna. Mycket trevligt! Sen insåg vi att vi nog var rätt sent ute för festen, alla gästerna skulle ju enligt Joel droppa in vid 19-snåret. Vid 21 står vi utanför Daniels port. Det hörs musik och vi antar att festen är igång, men när vi kommer in så är vi ju självklart först på plats. Först vid 22 börjar folket komma.

Det blev mycket snack med Kary och Tobbe, utmaningar med kroppsrörelser ;) och uppfinningar. Sedan blev det lite köksprat med tävling om att stå på händer. Var en sjukt rolig kväll.
Var lagom lullig när vi gick hem, mådde faktiskt jättebra. F skulle sova hos oss, så jag fick sällskap hem med han. Där tar dock kvällens trevligheter slut. Jag blir yr, kanonyr, det börjar svartna för ögonen och jag känner hur jag börjar kallsvettas samtidigt som det tjuter något jävulskt i öronen. Jag minns att jag säger att jag måste få luft, att jag inte kan andas, sen blir allt svart. Jag vaknar av att jag hör röster, F skriker på mig, att jag ska vakna. När jag tillslut får upp ögonen sitter jag innanför porten, i hörnan, och vet inte hur jag kom dit eller var jag är.

Jag får hjälp upp för trappan och F säger att han går hem till sig och sover. Jag säger hej då, stänger dörren och sedan svartnar allt igen. När jag vaknar upp igen håller jag krampaktigt i dörrhandtaget, nycklarna har jag tappat på golvet. Ännu en gång vet jag inte var jag är eller hur jag kom dit. Jag fumlar mig fram till sängen, det tjuter fortfarande något extremt i öronen, jag sliter av jeansen och tröjan i panik, ramlar ner i sängen och allt bara kör i huvudet. Efter ett tag, jag vet inte hur lång tid, så klarnar det till lite. Hur fan kunde det bli såhär? Hur länge var jag avsvimmad? Jag minns ingenting.

Morgonen efter slår det mig. Penicillinen. Den hade ju hemska biverkningar, bland annat yrsel. Och de här känslorna innan jag tuppade av var precis så som när min yrsel infaller, bara att jag aldrig har svimmat av det tidigare.
Jag pratade ju med apotekspersonal i torsdags, och de sa att det var ok att dricka alkohol, men, MEN, att biverkningarna kunde bli värre om man drack. Men jag hade ju inte känt av några biverkningar, så jag trodde ju inte det skulle vara så farligt, dessutom drack jag väldigt mycket mer i fredags än igår, och då mådde jag ju bra.

Usch, nej, skönt att penicillinkuren är slut, skönt att jag faktiskt mådde jättebra när jag vaknade. Och tack gode gud att jag inte var ensam när jag svimmade, då hade väl någon granne hittat mig på morgonen. Hemska tanke!


Party all night long!

Sköna, underbara helg! Synd att det är kallt som tusan och kolmörkt ute redan nu, dock..
Ikväll vankas det fest, ska bli sjukt kul. Har peppat halva dan nu för att bli av med bakfyllan från gårdagens fest, men det ska nog bli bra :)
Måste ju fira att min penicillinkur är avslutad!

igår var det först middag hos mina föräldrar, sedan drog vi bort till Tobbe där det vaknades Uno, piña colada och youtube med allsång ;) Joel däckade i soffan och det var minst sagt svårt att väcka honom.
Vi var hemma vid halv 5, tog lite längre tid då jag råkat ge amanda Joels hemnycklar, och han hade sin cykelnyckel i den nyckelknippan, och Amanda hade tagit sig hem, och glömt ta med sin egen cykel, så vi hade 3 cyklar att ta hem, varav två var låsta.

Vaknade vid 11 idag, låg sedan i soffan och kollade på Shrek 2 & 3 med syster och Joel, åt pizza och sen sov vi en sväng med. Nu har jag piggnat till lite. Ätit mackor, duschat, sminkat mig och väntar nu på att Karolina ska anlända vilken minut som helst.

Nu blir det att korka upp ölen ;)

från systers projektarbete