SWEETPANDEMONIUM

Jag hade en übermysig helg hemma hos Erica i hennes nya lya.
Jag blir alltid lika imponerad över att hon lyckas hitta så stora lägenheter, big up for you stumpan ;)
Soffan saknades ju dock, men det gick ju lika bra att sitta på en stol/ ligga i sängen och snacka massa strunt.

Helgen gick väl mest i slöhetens tecken, med inslag av shopping ( åh, som jag saknat att shoppa!) och en tur på Palace, nykter! Det ska gudarna veta att jag inte är den som springer på nattklubbar och liknande i nyktert tillstånd ( det har nog faktiskt enbart hänt en eller två gånger innan), men vi hade kul ändå. Och nästa gång kanske vi till och med vågar oss upp på dansgolvet? ^^

Saknade Erica i samma stund som jag satte mig i bilen för att köra hem på söndagen, och det är ju för mig ett gott tecken, ett tecken på att personen i fråga är viktig för mig, mycket viktig och har en stor plats i hjärtat.
Tänk som vi skrattat nu i helgen, åt Ericas felformulerade mening, åt twilightparodierna som var ruskigt kul, åt killar som inte kan dansa, åt "travhästen", åt knasiga saker, och ja, åt att få vara tillsammans igen.

Nu har vi satt maxgräns på 2 månader, och vi måste ses inom den tidsramen. Ingen biddeal för er andra kanske? Men jobbar man olika helger, dag/natt så är det inte så lätt att parera ihop ett fungerande kompisschema. Jag menar, jag kan ju knappt få ihop en helg med Joel för bövelen.
Men vi löser det E, vi löser det alltid på något vis ♥