Tjutmanick!
En kopp te, en rygg som försöker ha ihjäl mig och tredje dagen hemma från jobbet. Ingen vidare bra vecka det här inte!
Råkade viss lyfta en ANING för tungt och fel i slutet av förra veckan, sen har det bara byggts på mer mer värk och nu gör det så ont att jag i vissa stunder bara tjuter. Har fått smeknamnet "tjutmanicken" här hemma, eftersom jag helt plötsligt bara börjar storlipa helt okontrollerat. Men hey, det gör så svinigt ont det här!
Tur man har en underbar man här hemma som pysslar om mig, bäddar åt mig i soffan och leder mig dit så jag inte behöver anstränga mig, som köper choklad åt mig, som pussar på mig och kryper tätt intill när jag blir ledsen. Tack F, du är bäst ♥
Ikväll blir det äntligen ett besök hos naprapaten. Jag hoppas hoppas hoppas att det hjälpet, annars blir jag tokig!