Zombieland
Förra helgen kikade jag, Joel och Filip på Zombieland. Så sjukt jävla kul. Se se se den!
"You gotta enjoy the little things"
. Plötsligt händer det
Att jobba inom hemtjänsten har nog alltid varit ett ganska harmlöst jobb, inga större katastrofer mer än att någon brukare har bajsat ner hela sin lägenhet/ hus, eller att någon backar in i en stenmur ( eh, har då aldrig hänt mig) ( två gånger...) ( stenmuren då!). Ok, sen kan vi ju såklart räkna in dödsfall, brutna lårbenshalsar osv, men det är inte riktigt den nivån jag vill komma till.
I torsdags så hade vi ett riktigt drama på jobbet, minst sagt något som aldrig skett innan.
Jag kommer in på kontoret vid 15.30- tiden och där sitter G, omplåstrad som fanken om ena handen. "Vad i hela fridens namn har du hittat på?" frågar jag, och tänker att nu har hon säkert skurit sig på en skurmopp igen ( jo, det har hänt en gång innan.) " Jag blev påkörd" svarar G. "Påkörd? Av en rullstol då eller?" frågar jag och känner hur jag börjar skratta. "Nej, jag blev påbackad av vaktmästaren när jag gick på gångvägen vid parkeringen" svarar G och då inser jag att hon är allvarlig. Stackars G hade blivit träffad på ena sidan, automatiskt knäat och trillat omkull på marken. Handen hade hon skrapat upp och knä och höft hade fått en del stryk. Stackars G, hoppas verkligen det blir bättre snart, men, måste ju ändå påpeka att det var det mest spännande som hänt på jobbet på senaste tiden.
Sist jag hörde om något såhär riktigt spännande, fast mer åt det komiska hållet var när Joel berättade att en vikarie på hans jobb hade kört in en truck rätt i en stängd hissdörr. Anledningen? Hon hade pratat med en kollega och kollat åt fel håll samtidigt som hon av misstag gasade. Kan ju tillägga att hissen gick sönder.
Well, this really sucks...
Jag finner inte riktigt några ord för den här videon, mer än typ:
konstigt
aningens äckligt
och sist men inte minst, varför?
( och ja, jag la den passande nog i kategorin "Well this sucks...")
. Heartkiller
Vad hände, Ville? Allt var så mycket bättre på Razorblade Romance tiden.
.Positivt & negativt.
Jag är nu inne på min 14e dag som ickesnusare. HEJA MIG! Men jag vill inte ljuga, det är ruskigt kämpigt, har riktiga snussug ibland, och det är då humöret hamnar i botten.
Joel har ju med slutat snusa nu, och det känns bra att få stöd i det hela.
positivt med snusstopp:
* tandköttet läker och mår bra
* tänderna blir inte sådär superäckliga
* andedräkten är fräshare
* magen mår bättre
* jag kan pussas med Joel hur mycket som helst utan att få snus över halva käften
* jag kan äntligen börja använda läppstift utan att oroa mig för att det smetas ut över käften när snusen ska in
* jag sparar pengar
negativt med snusstopp:
* HUMÖRET! Behöver jag säga mer?
Måste säga att vår lägenhet mest börjar likna en krigszon sen vi slutade snusa. Här gormas det, vi slänger ondsinta ordbomber mot varandra, allt för att trasa sönder psyke och själ, vi tjurar som femåringar, vi gråter som små barn, ja.. ni fattar...
9 dagar
Den första januari hade jag en dosa med 8 snus kvar i. Den dosan är slut nu, eller ja,den tog slut för någon dag sedan. Jag har då som mest tagit två riktiga snus per dag, och sedan kört på Onico. Sedan fick jag två snus av joel då han tyckte jag blev för grinig.
Och jag tycker faktiskt att det är bra jobbat av mig. Från att ha snusat allt från en halv - en hel dosa snus om dagen, till att dra ner till max två snus, eller vissa dagar, inga alls. Det är starkt jobbat. Visst svänger humöret en hel del, jag blir grinig, jag blir sur, jag gråter jäkligt mycket. Men det är värt det om jag faktiskt lyckas sluta snusa.
Igår tog även Joel sin sista snus, och det känns skönt att få stöd i den här processen. Jag tror helt klart att vi båda får det lättare att sluta om man slipper frestelser. För det är inte lätt när man ser snusdosor varje gång man öppnar kylskåpet osv. Nä, det här kommer gå bra, det hoppas jag så innerligt!
Idag är jag ledig, har faktiskt bara jobbat en enda dag den här veckan. Sedan nyårsafton har jag varit så jäkla förkyld, med feber och halsont. Jobbade hela min helg, sedan tog det stopp. Kroppen orkade inte mer och jag blev hemma måndag - torsdag för att få tillbaka mina krafter. Och nu känner jag mig faktiskt som en människa igen.
Gårdagen spenderades först på jobbet, sedan på Ikea med Joel, för att sen hem och montera en malmbyrå till sovrummet. Sen kom E & F över lite snabbt så vi kunde säga hejdå till E, som flyttar upp till Sthlm idag för en fem månader lång utbildning ( Stumpan, jag kommer sakna dig som fan! Vem ska jag nu fnissa och dricka vin ihop med när grabbarna Johansson lyssnar på musik och kränger öl?).
Vid 18-tiden landade jag och Joel hemma hos mamma och pappa för mat, vin och Geni. Sjukt kul, som alltid!
Att cykla hem i - 19 grader var väl inte lika kul kan jag säga.
Och ja, nu sitter jag här, ska organisera i min nya byrå, sen hoppa in i duschen, för att sedan se vad den här dagen kan erbjuda. Lite vin med någon av tjejerna kanske?
Imorgon väntar jobbet igen, kväll - tack och lov, får hoppas att det går bra.
Nä, på med lite bra musik nu och sen jäklar ska här donas.
Vi hörs.
Dumma löften...
2010 anlände med stormsteg, med en storslagen nyårsmiddag som hette duga. 3-rätters middag, sällskapsspel och nära på att bli raketmat på torget vid 12 slaget ( vissa borde inte ha tillåtelse att skjuta raketer...), för att sedan frysa röven av sig på hemfärden. Men summa summarum så var det en trevlig kväll. Trevlig, men iskall!
Kylan håller i sig, och man vill ju inte direkt sticka näsan utanför dörren, men vad göra när man har ett jobb som väntar? Kändes inte allt för roligt idag dock då termometern visade - 16 grader, bilen var så frostig att den inte gick att skrapa, och fingrarna svullnade upp och började värka efter två minuter i kylan. Men till jobbet kom jag, aningen försenad dock. Och faktiskt så har jag ju snart jobbat klart även den här helgen. Och det har gått bra, trots förkylning och halsont, feberfrossa till och från, och snussug.
Ja, för ibland är man ju dum. Ibland säger man saker, som man sen ska hålla. Typ, att man ska sluta snusa. Jag är nu inne på min tredje dag utan snus ( ok, det slank in en snus igår och 2 småttingar idag, men annars är det bara nikotinfritt som hamnar under läppen) Och efter bara tre dagar så håller jag redan på att go bananas. Seriöst. Igår ville Joel mörda mig pga mitt temprament som steg i höjden för var minut som tickade utan en snus under läppen. Så i nuläget känns det väl inte sådär jättemotiverat att sluta snusa. Jag orkar inte dampa runt hela dagarna. Men vi får väl se, jag ger det några mer dagar, ser om dampet lugnar ner sig.
Återkommer med uppdatering, och om inte, så har väl Joel låst in mig i förrådet, då hittar ni mig där!